Vanliga frågor


Hur finansieras SciLifeLab?
Den nationella infrastrukturen finansieras via anslag från regeringen som en del i regeringens initiativ för att stärka svensk life science. Initiativet presenterades i 2012 års forskningsproposition och infrastrukturen vid SciLifeLab blev formellt tillgänglig nationellt 2013. SciLifeLab finansieras också av två anslag från regeringen som syftar till att stärka stora, interdisciplinära forskningsprojekt inom molekylärbiologi och att stötta framstående forskare i början av sin karriär vilka presenterades i forskningspropositionen 2008. Dessutom har enskilda forskargrupper inom SciLifeLab finansiering från flera andra aktörer, både privata och statliga.

Hur utvärderas infrastrukturen?
Som center har SciLifeLab utvärderades under 2015 av centrets internationella vetenskapliga kommitté och av Vetenskapsrådet. Under 2016 pågår en intern utvärdering för att avgöra hur infrastrukturen ska utformas framöver.

Vad är skillnaden mellan nationella och regionala faciliteter?
SciLifeLab har tio nationella plattformar som erbjuder tekniker och service via en till åtta faciliteter. Varje facilitet i de nationella plattformarna har godkänts av SciLifeLabs styrelse. Forskare i hela Sverige kan ansöka om att få använda teknologier och service inom de nationella plattformarna. De regionala plattformarna finansieras med andra medel än anslaget för den nationella infrastrukturen. Dessa faciliteter erbjuder dock service och tekniker även till forskare utanför Stockholm/Uppsala-regionen.

Vilka forskare hör till SciLifeLab?
SciLifeLab:s forskare är anställda av något av centrets fyra värduniversitet (Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet).

Vem kan få stöd av SciLifeLab?
SciLifeLab är en nationell resurs och öppen för forskare inom akademi, hälso- och sjukvård och industri i hela Sverige. Internationella användare är också välkomna. Användare från industrin eller utanför Sverige betalar fullt pris.

Vad kostar det att använda sig av SciLifeLabs tekniker och expertis?
Akademiska forskare betalar bara för kemiska reagens och andra konsumtionsvaror. Användare från industrin betalar de faktiska kostnaderna för de analyser som utförs.

Hur prioriterar SciLifeLab bland de forskningsprojekt som vill använda den nationella infrastrukturen?
Prioriteringen varierar mellan plattformarna och ibland även mellan faciliteterna inom en och samma plattform. Styrgruppen för varje plattform beslutar om processen för projektprioritering. En del plattformar använder principen ”först till kvarn” medan andra tar in projekt som de bedömer som realistiska och passar deras kompetens och kapacitet.

Hur lång är väntetiden för analys och/eller provsvar?
Det varierar från plattform till plattform och ibland även mellan faciliteterna inom en och samma plattform. Väntetiden beror också på de analyser och den service som behövs för varje enskilt projekt.