Det nationella Covid-19-forskningsprogrammet vid SciLifeLab utökas genom stöd från KAW

I mars 2020 lanserade SciLifeLab ett nationellt Covid-19-forskningsprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Nu förlängs och utökas programmet, med ytterligare 50 miljoner kronor från KAW.

– Det har nu gått nästan precis ett år sedan det nationella forskningsprogrammet kring Covid-19 lanserades. Det har varit fantastiskt att se den kraftsamling och de samarbeten som på kort tid etablerats mellan forskare på våra universitet. De resultat som kommit fram är mycket värdefulla och i vissa fall direkt tillämpbara i den nuvarande krisen, men mer forskning behövs. Därför utökar vi nu finansieringen av programmet, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Programmet syftar till att möjliggöra studier kring SARS-Cov2-viruset och Covid-19 inom det svenska forskarsamhället, både när det gäller att bekämpa den pågående pandemin men också för att förbereda Sverige inför framtida pandemier.

Hittills har programmet bidragit till utveckling av nya metoder för testning av pågående virusinfektion, detektion av antikroppar och patologisk analys, t.ex. i form av nya molekylära diagnosmetoder, storskalig och högeffektiv antikroppsanalys, analys av värdarnas immunsvar, detektion och analys av virus i miljön och ny förståelse för hur viruset kan hämmas.

All forskningsdata inom programmet är öppen och finns allmänt tillgänglig via den nationella Covid-19-databasen. Detta har bidragit till att skapa en tydligare översikt av pandemin i realtid och underlättat spridningen av viktig data mellan olika forskningsdiscipliner.

I december 2020 gjorde en ny donation från KAW (på 50 miljoner kronor) det möjligt att lansera två nya utlysningar i syfte att utöka och stärka forskningsprogrammet. Den första var öppen för projektansökningar från forskare som redan är aktiva inom programmet och den andra var öppen för utomstående forskare med nya bidrag till programmet. 

76 förslag lämnades in och utvärderades av en panel bestående av nationella och internationella experter samt SciLifeLab:s styrgrupp. Den vetenskapliga kvaliteten och hur projekten kunde bemöta pandemin var de primära utvärderingskriterierna, men även  projektens förmåga att bedriva “open science”, hantera data och dela prover och data samt skapa synergier med de andra förslagen, togs i beaktande. SciLifeLabs styrelse beslutade att finansiera 23 av de 76 förslagen.

– Vi är glada över att kunna fortsätta främja Covid-19-forskning, med stöd av KAW:s viktiga donation. Kvaliteten på de inkomna förslagen har varit mycket hög. Det är också tydligt att forskningsprogrammet, som startade 2020, redan har lett till stora vetenskapliga genombrott och till praktiska lösningar i kampen mot pandemin. Nu tillkommer nya idéer och ny finansiering till det nuvarande Covid-19-forskningsprogrammet, vilket ger oss möjlighet att skapa ett ännu bättre program, som kommer ha fortsatt stöd av SciLifeLab:s infrastruktur och samarbete med Covid-19-dataportalen, säger SciLifeLabs direktör, Olli Kallioniemi.

Totalt har KAW donerat 105 miljoner kronor till SciLifeLab för att förlänga och utöka Covid-19-programmet. 53 av dessa har använts för att finansiera det nyligen lanserade projektet om vaccinationseffekter.

Följande projekt är helt nya inom Covid-19-forskningsprogrammet:

Targeting blood monocytes and monocyte-derived macrophages to prevent lung injury in COVID-19, Tim Willinger (Karolinska Institutet).

Role of unconventional T cells in acute COVID19 disease, convalescence, and long-COVID syndrome, Johan K. Sandberg (Karolinska Institutet).

Role of adaptive immune receptor gene polymorphisms in SARS CoV-2 infection, Gunilla Karlsson Hedestam (Karolinska Institutet).

Metatranscriptomics in covid-19 patients in order to find new host biomarkers, and elucidate microbial responses, Birgitta Henriques-Normark (Karolinska Institutet).

Loss of chromosome Y (LOY) in specific subtypes of leukocytes may predispose to severe course of covid-19 in males; consequences of LOY for the immune system, Jan Dumanski (Uppsala universitet).

Development of antivirals targeting the SARS-CoV-2 deubiquitinase PLpro, Nico Dantuma (Karolinska Institutet).

STARSS: A new fluorescence-based method to measure virions interaction and maturation through rotational mobility, Ilaria Testa (KTH).

Organotypic human 3D tissue models for mechanistic studies and antiviral drug development, Volker Lauschke (Karolinska Institutet).

Följande projekt är befintliga och har beviljats utökad finansiering:

COMMUNITY-Studien, Charlotte Thålin (Karolinska Institutet).

The Sahlgrenska Collaborative Covid-19 Research Project, Magnus Gisslen (Göteborgs Universitet).

Validation and characterisation of novel plasma biomarkers for risk prediction and stratification of COVID-19 patients, Jacob Odeberg (KTH).

Mechanisms of acute and long-term organ dysfunction in critical COVID-19, Michael Hultström (Uppsala universitet).

Neurological complications of COVID-19, Elham Rostami (Uppsala universitet).

MOLRES-COV, Åke Lundkvist (Uppsala universitet).

Immune dysregulation in patients with long-COVID, Petter Brodin (Karolinska Institutet).

Efficient Point-of-Care and Variant Detection of SARS-CoV-2 and Other Viruses, Vicent Pelechano (Karolinska Institutet).

High throughput SARS-CoV-2 variant surveillance, Lars Feuk (Uppsala universitet).

Advancing environmental virus profiling and risk assessment for public health perspective, Anna Székely (Uppsala universitet).

CoronaLeadDiscovery (CoLD), Helena Danielson (Uppsala universitet).

Nevermore Covid, DDD platform, Kristian Sandberg (Uppsala universitet).

A new year, a new threat: detailed molecular investigations of novel SARS-CoV-2 Variants of Concern (VOC) transmission and pathogenesis, Jonas Klingström (Karolinska Institutet).

Identification of druggable coronavirus-human protein-protein interactions, Ylva Ivarsson (Uppsala universitet).

AI-driven drug and target prioritization for COVID-19, Päivi Östling (Karolinska Institutet).

Fast and accurate drug screening and virus surface profiling, Erdinc Sezgin (Karolinska Institutet).

Kontakt

Olli Kallioniemi, MD, PhD
Direktör, SciLifeLab
director@scilifelab.se
Mobil: +46 72-2518649 (PA)
Telefon: +46 8 524 823 27 (PA)
susanne.wikblad@scilifelab.se (PA)

Om SciLifeLab

SciLifeLab, Science for Life Laboratory, är ett nationell center för molekylära biovetenskaper i Sverige, som utvecklar och underhåller unik forskningsinfrastruktur, tjänster och dataresurser för livsvetenskaplig forskning. SciLifeLab koordinerar forskarmiljöer inom hälso- och miljövetenskap, rekrytering och utbildning av unga forskare och främjar samarbeten med industri, sjukvård, statliga organisationer och internationella partners. SciLifeLabs främsta mål är att möjliggöra banbrytande, mångvetenskaplig forskning och främja att forskningen tillämpas till nytta för samhället.

SciLifeLab drivs gemensamt av sina fyra grundande universitet: KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Cirka 200 forskargrupper, 1 500 forskare och 40 nationella infrastruktursfaciliteter är kopplade till SciLifeLab. De två huvudnoderna är placerade i Stockholm och Uppsala, men SciLifeLab har nationella faciliteter vid alla större svenska lärosäten.

Om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse grundades 1917. Stiftelsens ändamål är att verka landsgagneligt och stödja svensk grundforskning och utbildning inom i huvudsak medicin, teknik och naturvetenskap. Detta görs genom stöd till excellenta enskilda forskare samt genom projektanslag.

Sedan 1917 har Stiftelsen anslagit totalt drygt 29 miljarder kronor varav 2 miljarder kronor 2020 har beviljats excellent forskning och utbildning, vilket gör Stiftelsen till Sveriges största privata forskningsfinansiär och en av de största i Europa.