SciLifeLab bidrar till att Sverige står bättre rustat inför framtida pandemier

SciLifeLab har av regeringen fått uppdraget att stödja viktiga samhällsfunktioner att samordnat utöka laboratoriekapaciteten vid eventuella framtida pandemier. Syftet är att stärka Sveriges beredskap i händelse av en ny pandemi, eller annan kris som kräver laborativ samordning på nationell nivå.

I december 2020 fick SciLifeLab i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad nationell laboratoriekapacitet för att på så sätt stå bättre rustad inför eventuella framtida pandemier. Inom ramen för anslaget avsätts 40 MSEK under 2021, och därefter 30 MSEK per år under 2022 till 2024 för satsningen på laborativt stöd vid framtida pandemier. Initiativets första fas har nu inletts i samråd med forskare på Folkhälsomyndigheten.

Syftet är att genom forskning, kompetens och teknikutveckling stödja och komplettera viktiga samhällsfunktioner som myndigheter, kommuner och regioner i det gemensamma arbetet att stärka laboratorieberedskapen inför kommande pandemier. Det handlar bland annat om behovet av stärkta tekniska faciliteter för molekylära analyser så som sekvensering, genetisk analys och immunologiska metoder samt att förbättra möjligheterna att tillgängliggöra data samt att öka kapaciteten för analys av stora datamängder.

– Erfarenheten från Covid-19 har tydliggjort behovet av laboratorieverksamhet som snabbt kan ställa om verksamheten och tas i bruk vid en pandemi. På SciLifeLab har vi dels egen labkapacitet, men även vi den expertis som behövs för att kunna samordna en nationell kraftsamling inom laboratorieberedskap och ge stöd till ansvariga myndigheter vid exempelvis en kommande pandemi, säger Olli Kallioniemi, professor och direktör för SciLifeLab.

SciLifeLab har bjudit in forskare och organisationer att bidra med avsiktsförklaringar för att nå målet att skapa ett robust system för att höja Sveriges laboratorieberedskap. Avsiktsförklaringarna har granskats av SciLifeLabs ledningsgrupp och externa utvärderare och har diskuterats med Folkhälsomyndigheten. De förslag som beviljats finansiering, kommer att fungera som basen i ett nätverk inom SciLifeLab för laborativt stöd i händelse av en kommande pandemi, eller annan kris som ställer höga krav på snabb och samordnad omställning av laborativ verksamhet. Under perioden fram till 2024 kommer ytterligare möjligheter att föreslå initiativ inom ramen för avsiktsförklaringarna att ges och nätverket inom SciLifeLab kommer att expanderas.

– Vi vill stärka våra nationella faciliteter för molekylära analyser och satsa på att öka tillgängligheten och analyskapaciteten för stora datamängder. Programmet Pandemic Laboratory Preparedness kommer att skapa ett nätverk för pandemisk laboratorieberedskap integrerat i SciLifeLabs faciliteter och det blir ett sätt att möta samhällets behov av effektivt resursutnyttjande och samordning av kompetens och utrustning vid laboratorier, säger Staffan Svärd, professor och Scientific Director på SciLifeLab.

Utvalda laboratoriekapaciteter i det initiala nätverket:

• Rapid establishment of comprehensive laboratory pandemic preparedness – RAPID-SE
• Systems-level immunomonitoring to unravel immune response to a novel pathogen,
• Genomic Pandemic Preparedness Portfolio (G3P) – Nationally scalable genomics portfolio for detection and surveillance of viral outbreaks
• BSL3 Biomedicum-SciLifeLab collaborative platform
• Pandemic sample center to build up readiness to connect SciLifeLab infrastructure and university hospitals
• Multiplex and high-throughput multi-disease serology
• ZSC – National core unit for Pandemic Preparedness
• Establishment of the Swedish Environmental Epidemiology Center (SEEC)

Kontakta gärna
Staffan Svärd, Scientific Director, SciLifeLab, 0704-25 05 94, staffan.svard@icm.uu.se

Vill du veta mer?
Om SciLifeLab-programmet Pandemic Preparedness
Propositionen 2020/21:60: Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

Om SciLifeLab
SciLifeLab, Science for Life Laboratory, är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper i Sverige, som utvecklar och underhåller unik forskningsinfrastruktur, tjänster och dataresurser för livsvetenskaplig forskning. SciLifeLab koordinerar forskarmiljöer inom hälso- och miljövetenskap, rekrytering och utbildning av unga forskare och främjar samarbeten med industri, sjukvård, statliga organisationer och internationella partners. SciLifeLabs främsta mål är att möjliggöra banbrytande, mångvetenskaplig forskning och främja att forskningen tillämpas till nytta för samhället.

SciLifeLab drivs gemensamt av sina fyra grundande universitet: KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Cirka 200 forskargrupper, 1 500 forskare och 40 nationella infrastruktursfaciliteter är kopplade till SciLifeLab. De två huvudnoderna är placerade i Stockholm och Uppsala, men SciLifeLab har nationella faciliteter vid alla större svenska lärosäten.